En pedagog filosoferar ... Fråga och svar Läs mer på sidan ...

Premiär: ”Fråga och mitt svar”

Som jag skrev i förra veckan så välkomnar jag kommentarer på bloggen. Mycket landar annars i min mailbox för att sedan ramla tillbaka igen. Så jag tänkte nu att det ska bli ändring på det. Jag ska helt enkelt publicera frågor jag får och sedan skriva svar här på bloggen för alla att läsa.

För detta har jag skapat kategorin ”Fråga och mitt svar”. Och var god observera. Mitt svar. Inte svaret. Mitt svar.

Frågan i det här fallet handlar om unga skribenter, inte så skriverfarna, vilka övningar finns för de som vägrar, krampar eller stör?

Min reflektion och erfarenhet säger att den som upplevs göra motstånd mot skrivandet – genom att vägra, krampa eller störa – inte alltid behöver ha ett motstånd till själva skrivandet som sådant. I många fall handlar det om uppgiften för skrivandet, meningen med skrivandet.

Ska vi ta mig som exempel när jag är deltagare i en skrivarkurs med den utgångspunkten att jag ”älskar att skriva” så behöver inte det betyda att jag älskar att skriva precis alltid. Man skulle kunna tro att jag ropar jippie vid varje utlämnad skrivövning. Men nja. Jag är nämligen petigare än så i min kärlek till skrivandet. Jag är också ibland den som vägrar och krampar. Inte lika ofta dock den som stör. Men detta alltså, trots att jag ”älskar att skriva”.

Hur hänger det ihop egentligen?

Jo, jag tänker så här, att det behöver finnas en grundinställning i skribenten att vilja skriva. Och inställningen kan variera från uppgift till uppgift. Dessutom tror jag att moroten behöver vara bättre än: ”När du är klar får du gå på rast.” Handlar det om yngre elever i ett klassrum behöver eleverna känna att det finns en större mening och betydelse med skrivandet än att resultatet ska placeras på katedern vid lektionens slut. Att göra skrivandet mer betydelsefullt än en skoluppgift som bara ska göras tror jag i många fall kan vara nyckeln. Att skrivandet betyder någonting utanför klassrummet också.

Jag är precis som en 11-årig elev i det fallet. Ser jag ingen anledning att skriva, då skriver jag inte. Mitt uttryck kanske inte är att kasta sudd på grannen, men vägrar gör jag om än mer stillsamt och vänligt.

Hur kan man då finna det meningsfulla? Ett bra sätt tycker jag är att öppna i klassrummet för ett samtal om skrivandet, tips finns på sida 76. Detta för att eleverna ska komma till insikt om att skrivandet i klassrummet är betydelsefullt för allt annat som händer utanför.

Och vilka skrivövningar ska man välja då? Jag tycker en stor variation på övningar. Långa och korta. Roliga och allvarliga. På rim och inte. Några med strängare instruktioner och några fria för skribenten. Allt för att locka så många som möjligt in i skrivandet. För det finns alltid något sorts skrivande som vi kan gilla, till och med älska. Men handlar all diktundervisning om att vi ska skriva kärleksdikter, då tappar vi eleven som vill skriva en golfdikt och eleven som vill skriva en kattdikt. Variationen är viktig.

Och till sist, var så fräck att du frågar eleven som vägrar, krampar och stör varför eleven gör det. För utifrån det svaret kan ni tillsammans göra upp en plan för att undvika det. Ibland visar sig svaret inte alls ha och göra med själva skrivövningen. Motståndet till att skriva en kärleksdikt just den tisdagsförmiddagen kanske istället handlar om att det är för ljust i rummet, att stolen är obekväm eller att grannen bredvid sneglar på papperet.

När jag har frågat mina elever så har jag fått svar och lösningarna vi kommer på tillsammans är kreativa. Jag har haft elever som suttit både under bord och gardiner och sedan lämnat in alldeles ljuvliga texter efteråt. Allt som behövdes var ju lugn och ro. Få vara ensam med sin text i skapandet. Och sedan vägrades det ingenting.

Lite mer om detta finns att läsa i boken under rubriken Process, kramp & blockering (s.  77-79).

3 Comments

  1. Jag skriver bäst när… ”Men jag skriver inte alls om jag inte måste!”
    Här blir det många lirkande samtal med fotbollsintresserade! Jag tror också på att hitta ingångar som är betydelsefulla för barnet och lotsa ut dem på papper så sakteliga. Tack för tips!

    1. Hej igen!
      Petrus Dahlin kommer på författarbesök till vår skola. Rekommenderar du nån speciell bok eller några böcker att läsa innan?

  2. Har tyvärr bara läst ”Skogens systrar”, men den kan jag rekommendera. Anledningen till att jag läste den var för att en elev i årskurs 6 tipsade mig om den med motiveringen: ”Alltså miljöbeskrivningen i den, jag har aldrig läst något liknande.” Eleven hade Dahlin som favoritförfattare kan tilläggas:)
    Lycka till på författarbesöket!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *